Gerd Allert var stigfinnaren, den ihärdiga, som i sin textilkonst knöt och vävde nya förbindelser mellan jord, luft och vatten. Vid en vulkansjös strand fann hon färgen som ligger mitt emellan ingenstans. Ljuset som bara finns i det gudomliga töcknet.

Det är en konst som utstrålar innerlighet. Som talar till det djupt mänskliga hos oss. Det förvånar knappast att Gerd Allert har gjort många verk till miljöer där människor befinner sig i kris och djup sinnesrörelse. De vanliga orden kanske inte räcker till, men bilden med sitt förtätade universella språk kan skänka tröst och kraft.

Det är poesins hemlighet. Och Gerd Allert var en poetisk konstnär. Skapandet var för henne ett sätt att nå ut till andra med sina inre bilder men också att själv komma till insikt om dem. Det var en kommunikation men det var också ett sätt att nå det som i antiken kallades för katharsis, själslig rening.

Text av Elisabet Haglund och David Björklund